Komplikationer och omoperationer som kvalitetsmått

Ett vanligt sätt att bedöma kvalitet vid ljumskbråcksoperationer är att beräkna andelen patienter som genomgår en ljumskbråcksoperation utan att behöva opereras på nytt.

Det används i forskning om ljumskbråckskirurgi i Sverige och andra länder. Svenskt Bråckregister innehåller information om omoperationer.

Komplikation inom 30 dagar efter operation

Komplikationer är sällsynta och allvarliga sådana är mycket ovanliga. I Svenskt Bråckregister registreras hur många patienter som får komplikation inom 30 dagar efter operation.

År 2004 förekom komplikationer vid 8 % av de registrerade ljumskbråcksoperationerna vilket innebär en fortsatt långsam minskning sedan bråckregistrets start.

Den vanligaste komplikationen är hematom, det vill säga blödning. Andra komplikationer är infektion eller svår smärta.

<bild>

Att jämföra komplikationer mellan olika kliniker är knappast rättvisande eftersom inrapporteringen av dessa varierar mycket. I regioner med långa avstånd till sjukhus sköts till exempel många av komplikationerna inom öppenvården och den bråckopererande kliniken får inte kännedom om dem.

Omopererade ljumskbråck

I Svenskt Bråckregister registreras hur många operationer per år som är omoperationer. År 2004 var omkring en av tio operationer en omoperation. Sedan Svenskt Bråckregister startades år 1992 har risken för omoperation vid ljumskbråck minskat i landet.

<bild>

Vissa former av ljumskbråck är förknippade med större risk för omoperation än andra. Risken är också större om man drabbas av komplikationer efter operationen eller om man tidigare har opererats om för ljumskbråck.

En av de operationsmetoder som används vid ljumskbråck har lägre risk för omoperation än andra metoder. Det gäller en metod som kallas Lichtenstein och som innebär att ett nät läggs in för att förstärka bukväggen. Den metoden är numera vanligast i Sverige, men det kan finnas skäl som gör att den inte alltid är lämplig.

<bild>

© Svenskt Bråckregister, senast ändrad 070621