Svenskt Bråckregister innehåller uppgifter om ljumskbråcksoperationer hos personer som är 15 år och äldre. Registrets skapades i Motala 1992 av professor Erik Nilsson och bestod initialt av 8 kliniker. Idag deltar över 90 kliniker i registret vilket motsvarar cirka 95 % av landets ljumskbråckskirurgi. En databas med detaljerade uppgifter på mer än 150 000 bråckoperationer har byggts upp.
Sedan år 2004 har registret flyttat till kirurgkliniken, Östersunds sjukhus. Registeransvarig myndighet är Landstinget i Jämtland. Ansvarig registerhållare är Pär Nordin och registersekreterare är Annika Enarsson, båda vid kirurgkliniken, Östersunds sjukhus.
Registret består vidare av en styrgrupp på 15 personer vilka sammanträder två gånger årligen. Extern validering av registerdata sker årligen genom läkare som åker runt till 7 - 10 slumpvis utvalda sjukhus och jämför operationsliggare samt patientjournal med registerdata.
Syfte och mål
- Följa utveckling inom svensk bråckkirurgi beträffande operationsmetoder, väntetider, vårdform och resultat.
- Skapa en tillförlitlig grund för lokal utvärdering av behandlingsresultat.
- Möjliggöra gemensamma undersökningar av epidemiologisk eller prospektivt randomiserad karaktär.
Finansiering
Svenskt Bråckregister finansieras genom anslag från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Dessutom betalar varje deltagande sjukhus en avgift baserad på mängden utförda operationer under föregående år, för närvarande 30 kr/bråckoperation. Registret står fritt från sponsorer.
Personuppgiftslagen (SFS 1998:204)
Bråckoperationer ingår i en nationell registrering, som syftar till ökad kvalitet vid operation av patienter med bråck. Registeransvarig myndighet är Landstinget i Jämtland. En samlad analys av data från alla deltagande sjukhus görs årligen. Registreringen i bråckregistret är helt frivillig för varje patient. Patienten ska alltid tillfrågas om han eller hon vill att information om deras operation registreras. Om du inte vill att din operation ska registreras i Svenskt Bråckregister, ska du meddela din läkare detta.
Vilken informationen finns i registret?
Svenskt Bråckregister innehåller information om operations- och bedövningsmetoder, bråckanatomi och generell information om operationstillfället och patienten. I registret finns också uppgifter om komplikationer som man kan drabbas av efter ljumskbråcksoperation.
Registret innehåller vidare information om väntetider till ljumskbråcksoperation. För väntetider har även landstingen en egen webbplats, Väntetider i vården, med prognoser om väntetider för olika behandlingar.
Hur kan informationen användas?
I första hand används informationen i Svenskt Bråckregister för att förbättra vården vid de sjukhus och kliniker som deltar. Informationen används också vid vetenskapliga studier. I dag pågår forskning och andra studier om bland annat komplikationer och smärta efter ljumskbråcksoperation, om lämpligast nätmaterial och fixation, vilka operationsmetoder som är bäst vid omoperation och vid operation av kvinnor med ljumskbråck.
Kvalitetssäkring av bråckkirurgi är av speciellt intresse. Andelen av de opererade som efter en viss tid fått återfall (recidiv) av sitt bråck kan användas som ett omvänt mått på kirurgins kvalitet.
Vem ansvarar för informationen?
Varje deltagande enhet ansvarar för att alla uppgifter de rapporterar in till Svenskt Bråckregister är korrekta. Registret ansvarar sedan för att uppgifterna sammanställs och redovisas korrekt.
Att delta i registret är frivilligt för sjukhus och kliniker. Även för patienten är deltagande frivilligt. Patienten ska alltid tillfrågas om han eller hon vill att information om deras operation registreras. Se vidare den
patientinformation som ges till patienter inför operation.
Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting stöder registret ekonomiskt, men ansvarar inte för innehållet i det eller för den information som redovisas på denna webbplats. Registret står fritt från sponsorer.
© Svenskt Bråckregister, senast ändrad 090619